skip to Main Content

Googles projekt Loon har som mål att erbjuda en obruten ring av trådlöst nätverk som sträcker sig runt hela världen, lösningen är dock inte baserad på fysiska master som står på samma plats, Loon bygger på mobila basstationer som svävar i luften burna av ballonger.

internet-i-glesbygdLoon är alltså en flygande, mobila LTE-basstationer som ser till att ge internet till avlägsna platser runt om i världen, platser som idag kanske inte ens har internet. Ballonger har använts på detta sätt i årtionden i mindre skala, bland annat har de använts vid biltävlingen Baja 1000, ett race genom öknen där repeaterstationer för kommunikationsradio hållits svävande med hjälp av ballonger. Loon tar dock detta till en helt nivå, enligt Google är de billiga att installera och kan ge täckning i områden som har svår terräng eller ligger otillgängligt och annars skulle vara svåra att täcka.

Project Loon är i uppstarts- och testfas, systemet är enligt google redan byggt och från ballongerna kan hastigheter motsvarande mobilt bredband via 3G levereras, alltså runt 10 Mbit/s nedlänk, en typsik hastighet för 3G-näten. Själva tekniken är dock baserad på LTE och från varje ballong täcks en yta omkring 40 km i diameter. Loon bygger påoperatörssamarbete och att Google använder sig av operatörernas LTE-spektrum.

Signalen mellan ballongerna och användarnas telefoner eller routrar och skickas vidare mellan ballongerna via höghastighetslänkar och sedan ut på internet. Kommunikationerna mellan ballongerna sker enligt Google med speciella länkar anpassade för Project Loon. Man kan rent tekniskt se Loon som en stor kedja av flygande basstationer eller repeaters.

-Över 4,5 miljarder människor har ingen internetuppkoppling och deras anslutning är inte rimlig att lösa med teknik som bara i Indien skulle kräva 200 000 antennmaster, sa Mohammad Gawdat, vice-president of business innovation Google X talade vid Nasscom India Leadership Forum nyligen. 2016 räknar vi med en kommersiell lansering och då kan vi täcka varje kvadratmeter av planeten till låg kostnad om vi vill, redan idag har vi tillstånd från regeringarna i ungefär hälften av länderna i det södra halvklotet.

En komplex sak med ballonger är att de rör på sig av naturliga skäl. Genom kombination av datorkraft, vindkraft och solkraft skall ballongerna kunna manövreras med hyfsad precision på samma höjd som stratosfären, det vill säga runt 32 000 meters höjd. Ett problem med ballonger är att de förr eller senare faller ned till jorden, många förståsigpåare har varit skeptiska till om det går att hålla ballongerna svävande över tid. Just nu ligger rekordet på 134 dagars svävande, något som är över förväntan men säkert kan vässas litet till. Intressanta bilder från projektet finns på internet, här är några riktigt intressanta.

Back To Top
Search